Hej!
Mitt första inlĂ€gg i c/sweden (och pĂ„ Lemmy helt och hĂ„llet). FĂ„r se om intresset för frĂ„gan Ă€r större hĂ€r Ă€n i Mastodons #svpol-sammanhangâŠ
Jag funderar pĂ„ vad âsvenskhetâ innebĂ€r? Och om det skulle finnas nĂ„gra identifierbara parametrar/egenskaper som gör mig mer âsvenskâ?
Jag tĂ€nker exempelvis: gemensamt sprĂ„k (svenska), gemensamma traditioner (t.ex. julfirande pĂ„ julafton med senapsglaserad kokt skinka) samt vĂ€rderingar (t.ex. âarbeta heltid och inte ligga samhĂ€llet till lastâ).
Givetvis finns det subgrupper inom populationen som kan vara âsvenskaâ utan att Ă€ta julskinka eller arbeta över huvudtaget. Men som population betraktat, och nĂ„got som en övervĂ€ldigande majoritet Ă€ndĂ„ âgörâ Ă€r det exempel pĂ„ traditioner och vĂ€rderingarâŠ
Personligen tycker jag inte utseende/fysiska egenskaper/hudton Ă€r en sĂ€rskilt intressant parameter/egenskap för att utgöra svenskhet. Jag tror dessutom det Ă€r just pĂ„ grund av att alla inte hĂ„ller med mig hĂ€r som hela frĂ„gestĂ€llningen ofta betraktas med misstĂ€nksamhetâŠ
Om du vill bidra till definitionen kanske du har nÄgot förslag pÄ fler parametrar/egenskaper?
Om du inte tycker det Àr en intressant/relevant diskussion, berÀtta gÀrna varför.
En annan aspekt som jag tĂ€nker pĂ„ som jag inte setts nĂ€mnas Ă€r musik och skĂ€mt/humor. Jag har sjĂ€lv varit immigrant i ett annat land under nĂ„gra Ă„r och vad jag ser som kan skilja inhemska/integrerade mot nyinflyttade Ă€r t.ex. kunskapen om inhemska musikaliska stycken. Att kunna sjunga med i lĂ„tar under högtider, pĂ„ fester, o.s.v. tror jag Ă€r en del av att vara âsvenskâ, inte sĂ„ viktigt del kanske men Ă€ndĂ„. Sedan tror jag skĂ€mt Ă€r en del av det. Att t.ex. kunna fatta vad nĂ„gon menar nĂ€r det skĂ€mtar om nĂ„gon ska vara en Svensson eller vad nu skĂ€mtet Ă€r Ă€r en del av att vara svensk. Det Ă€r ju iofs en del av sprĂ„kkunskapen men handlar ju ocksĂ„ om att man snappar upp de lite mer obskyra referenserna till kulturella âmemesâ
Musik, absolut. Det Ă€r en del av âkulturenâ som förmodligen pĂ„verkar en persons grupptillhörighet pĂ„ ett annat sĂ€tt Ă€n bildkonst och litteratur. TĂ€nker pĂ„ âhĂ„rdrockare eller syntareâ-fenomenet pĂ„ 80-talet, att det skapar subgrupper (som förvisso strĂ€cker sig utanför svenskheten i en bredare kulturell sfĂ€r). Men borde finnas ett lager musik som endast svenskar uppskattar eller Ă„tminstone aktivt tar avstĂ„nd ifrĂ„n (Idas sommarvisa, Ledins âSommaren Ă€r kortâ, Körbergs âStad i ljusâ o.s.v.). Och Ă€ven sjunga med, âHelan gĂ„râ och âHej tomtegubbarââŠ
Humor Ă€r viktigt, och som du sĂ€ger har det vĂ€ldigt mycket med sprĂ„ket att göra. Jag har liknande erfarenheter av att sitta och hĂ€nga med delvis i ett samtal pĂ„ frĂ€mmande sprĂ„k (som jag bara kan delvis), och det direkt blir tydliggjord att jag Ă€r outsider nĂ€r alla börjar skratta och man âbara sitter dĂ€râ. Försök som görs att fĂ„ skĂ€mtet förklarat pĂ„ engelska bara gör ont vĂ€rre⊠VĂ€ldigt bra reflektion ocksĂ„ kring att det inte bara Ă€r sprĂ„kligt, utan ocksĂ„ de âmemesâ som en svensk har (tĂ€nk Björne, Carola/Runar, Kalle pĂ„ julafton, bollibompa-draken, Farbror Melker och Tjorven). Visst Ă€r dessa memes generationsbundna i högre grad i dag eftersom lĂ€gereldarna (genom tablĂ„sĂ€nd SVT och tunnt medieutbud överlag) idag i princip Ă€r helt borta (men Mello och Fotbolls-EM/VM Ă€r kvar). Humor bygger som du pĂ„pekade ofta pĂ„ dessa referenser, utöver sprĂ„kliga lustigheter med dubbeltydigheter dĂ„ :)
I bĂ„da dessa fall musik och humor, kan man rĂ€tt tydligt se att âsvenskhetâ Ă€ndras med generationerna. Jag pĂ„stĂ„r att den försvinner och urvattnas i högre grad för mina barn Ă€n nĂ€r jag sjĂ€lv vĂ€xte upp (för Ă€ven om MacGyver inte Ă€r svensk, sĂ„ var det en lĂ€gereld). FrĂ„gan Ă€r om fidgetspinners, att göra en âdabâ och att sĂ€ga âsix sevenâ i tid och otid Ă€r tillrĂ€ckligt lĂ„ngvariga trender för att ge samma referenser för dagens unga?