Hej!

Mitt första inlĂ€gg i c/sweden (och pĂ„ Lemmy helt och hĂ„llet). FĂ„r se om intresset för frĂ„gan Ă€r större hĂ€r Ă€n i Mastodons #svpol-sammanhang


Jag funderar pĂ„ vad “svenskhet” innebĂ€r? Och om det skulle finnas nĂ„gra identifierbara parametrar/egenskaper som gör mig mer “svensk”?

Jag tĂ€nker exempelvis: gemensamt sprĂ„k (svenska), gemensamma traditioner (t.ex. julfirande pĂ„ julafton med senapsglaserad kokt skinka) samt vĂ€rderingar (t.ex. “arbeta heltid och inte ligga samhĂ€llet till last”).

Givetvis finns det subgrupper inom populationen som kan vara “svenska” utan att Ă€ta julskinka eller arbeta över huvudtaget. Men som population betraktat, och nĂ„got som en övervĂ€ldigande majoritet Ă€ndĂ„ “gör” Ă€r det exempel pĂ„ traditioner och vĂ€rderingar


Personligen tycker jag inte utseende/fysiska egenskaper/hudton Ă€r en sĂ€rskilt intressant parameter/egenskap för att utgöra svenskhet. Jag tror dessutom det Ă€r just pĂ„ grund av att alla inte hĂ„ller med mig hĂ€r som hela frĂ„gestĂ€llningen ofta betraktas med misstĂ€nksamhet


Om du vill bidra till definitionen kanske du har nÄgot förslag pÄ fler parametrar/egenskaper?

Om du inte tycker det Àr en intressant/relevant diskussion, berÀtta gÀrna varför.

  • GagagoogleOP
    2·
    20 days ago

    Musik, absolut. Det Ă€r en del av “kulturen” som förmodligen pĂ„verkar en persons grupptillhörighet pĂ„ ett annat sĂ€tt Ă€n bildkonst och litteratur. TĂ€nker pĂ„ “hĂ„rdrockare eller syntare”-fenomenet pĂ„ 80-talet, att det skapar subgrupper (som förvisso strĂ€cker sig utanför svenskheten i en bredare kulturell sfĂ€r). Men borde finnas ett lager musik som endast svenskar uppskattar eller Ă„tminstone aktivt tar avstĂ„nd ifrĂ„n (Idas sommarvisa, Ledins “Sommaren Ă€r kort”, Körbergs “Stad i ljus” o.s.v.). Och Ă€ven sjunga med, “Helan gĂ„r” och “Hej tomtegubbar”


    Humor Ă€r viktigt, och som du sĂ€ger har det vĂ€ldigt mycket med sprĂ„ket att göra. Jag har liknande erfarenheter av att sitta och hĂ€nga med delvis i ett samtal pĂ„ frĂ€mmande sprĂ„k (som jag bara kan delvis), och det direkt blir tydliggjord att jag Ă€r outsider nĂ€r alla börjar skratta och man “bara sitter dĂ€r”. Försök som görs att fĂ„ skĂ€mtet förklarat pĂ„ engelska bara gör ont vĂ€rre
 VĂ€ldigt bra reflektion ocksĂ„ kring att det inte bara Ă€r sprĂ„kligt, utan ocksĂ„ de “memes” som en svensk har (tĂ€nk Björne, Carola/Runar, Kalle pĂ„ julafton, bollibompa-draken, Farbror Melker och Tjorven). Visst Ă€r dessa memes generationsbundna i högre grad i dag eftersom lĂ€gereldarna (genom tablĂ„sĂ€nd SVT och tunnt medieutbud överlag) idag i princip Ă€r helt borta (men Mello och Fotbolls-EM/VM Ă€r kvar). Humor bygger som du pĂ„pekade ofta pĂ„ dessa referenser, utöver sprĂ„kliga lustigheter med dubbeltydigheter dĂ„ :)

    I bĂ„da dessa fall musik och humor, kan man rĂ€tt tydligt se att “svenskhet” Ă€ndras med generationerna. Jag pĂ„stĂ„r att den försvinner och urvattnas i högre grad för mina barn Ă€n nĂ€r jag sjĂ€lv vĂ€xte upp (för Ă€ven om MacGyver inte Ă€r svensk, sĂ„ var det en lĂ€gereld). FrĂ„gan Ă€r om fidgetspinners, att göra en “dab” och att sĂ€ga “six seven” i tid och otid Ă€r tillrĂ€ckligt lĂ„ngvariga trender för att ge samma referenser för dagens unga?