Hej!
Mitt första inlĂ€gg i c/sweden (och pĂ„ Lemmy helt och hĂ„llet). FĂ„r se om intresset för frĂ„gan Ă€r större hĂ€r Ă€n i Mastodons #svpol-sammanhangâŠ
Jag funderar pĂ„ vad âsvenskhetâ innebĂ€r? Och om det skulle finnas nĂ„gra identifierbara parametrar/egenskaper som gör mig mer âsvenskâ?
Jag tĂ€nker exempelvis: gemensamt sprĂ„k (svenska), gemensamma traditioner (t.ex. julfirande pĂ„ julafton med senapsglaserad kokt skinka) samt vĂ€rderingar (t.ex. âarbeta heltid och inte ligga samhĂ€llet till lastâ).
Givetvis finns det subgrupper inom populationen som kan vara âsvenskaâ utan att Ă€ta julskinka eller arbeta över huvudtaget. Men som population betraktat, och nĂ„got som en övervĂ€ldigande majoritet Ă€ndĂ„ âgörâ Ă€r det exempel pĂ„ traditioner och vĂ€rderingarâŠ
Personligen tycker jag inte utseende/fysiska egenskaper/hudton Ă€r en sĂ€rskilt intressant parameter/egenskap för att utgöra svenskhet. Jag tror dessutom det Ă€r just pĂ„ grund av att alla inte hĂ„ller med mig hĂ€r som hela frĂ„gestĂ€llningen ofta betraktas med misstĂ€nksamhetâŠ
Om du vill bidra till definitionen kanske du har nÄgot förslag pÄ fler parametrar/egenskaper?
Om du inte tycker det Àr en intressant/relevant diskussion, berÀtta gÀrna varför.
Tack för lĂ€nkarna. Verkar vara âöppnaâ, sĂ„ ska lyssna pĂ„ dem inom det nĂ€rmstaâŠ
Visst finns det olika geografiska lager. T.ex. kĂ€nner jag som icke-skĂ„ning bara till begreppet âbulle med bulleâ, men för en skĂ„ning Ă€r det kanske en del av den svenska (eller skĂ„nska) identiteten. DĂ€remot Ă€r Semlan svensk, Ă€ven om att servera den med âhetvĂ€ggâ Ă€r mer eller mindre utbrett eller avskytt i olika regioner. (Sen kommer ju semlan nĂ„gonstans ifrĂ„n, typ Tyskland, men det Ă€r inte en âriktigâ semla med mandelmassa/vispgrĂ€dde, florsockerpudrat lock pĂ„ en specifik dag, med pekpinnar om hur strikt man mĂ„ste hĂ„lla denna dag)
Jag tror ocksĂ„ sprĂ„ket Ă€r det mest centrala. Om jag ska höfta till en procentsats sĂ„ Ă€r minst 50% sprĂ„ket, kanske uppĂ„t 70%. Ett övertydligt exempel: Skulle jag i lĂ„t sĂ€ga i Belgien trĂ€ffa âen kongoles, uppvĂ€xt i Kongo, endast kongolesiskt medborgarskap, klĂ€dd i traditionella kongolesiska klĂ€der, lyssnandes pĂ„ kongolesisk musikâ men att denna person ocksĂ„ (helt osannolikt) pratar âhelt perfekt svenskaâ. SĂ„ skulle jag ha mycket svĂ„rt att inte tycka att personen Ă€r svenskâŠ
Men tillbaka ditt lite mindre överdrivna exempel med norrmannen, sĂ„ Ă€r det Ă€ven hĂ€r frĂ€mst sprĂ„ket. Jobbar hon bort brytningen och vissa âudda ordâ, sĂ„ Ă€r den norrmannen svĂ„r att skilja frĂ„n svensk om man inte lĂ€r kĂ€nna personen mer Ă€n ytligt. Kanske behöver hon ocksĂ„ sluta att varje dag ha smörgĂ„sar i sin lunchlĂ„da för att svenskheten ska bli komplett⊠;)
Edit*: SĂ„g att jag missade svara kring vĂ€rderingarna. Det Ă€r som du sĂ€ger inte lika lĂ€tt att se nĂ„gra vĂ€rderingar som gemensamma. T.ex. Ă€r ju bĂ„de kan ju en svensk vara bĂ„de moderat eller vĂ€nsterpartist. Men överlag tycker nog Ă€ndĂ„ en svensk att âdemokratiâ Ă€r en bra grej, men samtidigt vill en svensk inte engagera sig politiskt. Vi har ocksĂ„ en konsensus-sökande approach som ofta i praktiken sopar problem under mattan. Det Ă€r ocksĂ„ en av orsakerna att en svensk Ă€r âkonfiktrĂ€ddâ. Jag tĂ€nker att Astrid Lindgrens ârumpnissarâ tydliggör svenskarnas lynne bĂ€st i just detta avseende. Inte sĂ€rskilt smickrande, men Ă€ndÄ⊠:)
Uppföljning*
Lyssnat pĂ„ bĂ„da dina podd-tips nu, i synnerhet Ă€r diskussionen dĂ€r bĂ„de Lena Andersson och Andreas Heinö deltar givande (SvD), första minutrarna kĂ€nns vĂ€ldigt fladdriga - men om nĂ„gon mer Ă€n intresserad, ge den en chansâŠ
En halvstrukturerad sammanfattning/reflektion av denna lyssning nedan:
Det resoneras om mer saker Ă€n svenskhet i podden, eftersom Anderssons analys av att tĂ€nkandet blir totalitĂ€rt om du inte vĂ€drar Ă„sikter, eftersom det finns Ă„sikter som du âskaâ ha (sanktionerat frĂ„n statligt hĂ„ll). Intressant i sin egen rĂ€ttâŠ
NĂ„got de verkar vara överens om att âvĂ€rderingarâ inte kan vara svenska, det Ă€r âbara politikâ. Samt att exaktheten i begreppet svenskhet Ă€r beroende lite av vad det Ă€r vi vill visa. ex. (sjĂ€lv)identiteten, etniciteten eller det juridiska/medborgarskapet.
Att det saknas vedertagna termer för t.ex. svensk-svensk och svensk-iranier (för de som bor i landet) och kanske fransk-svensk (för nĂ„gon som Ă€r född/har rötter i Sverige men emigrerat till frankrike sedan lĂ€nge). Detta specifika sprĂ„k fungar t.ex. i USA och sociologerna/statsvetarna(?) har gjort försök att âfĂ„ in detâ i sprĂ„ket, men det biter liksom inteâŠ
SĂ€rskilt programledaren trycker pĂ„ ânationalism lightâ, om det kan vara ett slags liberalt möte för att antingen avvĂ€pna SD eller fĂ„nga över SD:s vĂ€ljare till mer liberalt sinnade partier (detta kan vara relevant nĂ€r över en femtedel av de som röstade i förra riksdagsvalet tyckte att SD var vettigast)
Andersson resonerar vidare om att kulturkanon visar vad som âvar viktigtâ, och Ă€ven om hon inte tar det vidare som jag gör nu - sĂ„ kanske det Ă€r en stor del av svenskheten. Historia, svenskheten Ă€r ocksĂ„ att bry sig om vad som âvar viktigtâ. Det Ă€r en del av identiteten. Ăven om majoriteten av befolkningen i Sverige inte lĂ€ser Wilhelm Moberg idag (eller ens en betydande minoritet som gör det), sĂ„ Ă€r det en del av svenskheten med Wilhelm Moberg, bara att ha kĂ€nnedom om vem det Ă€r och vad han skrivit blir en del av vĂ„r identitetâŠ
Summa summarum handlar det mycket av vad definitionen syftar till. Jag tror det hade vart bra att en definition etableras, men sociologernas stöd, för att lyfta frÄgan frÄn SD:s planhalva och göra den mer till allas frÄga. För om det finns en uppfattning om vad svenskhet Àr, men man inte fÄr vÀdra den, dÄ blir det totalitÀrt.
Du har nog rÀtt i att det finns en del vÀrderingar som Àr vanligare bland svenskar Àn andra. KonfliktrÀdsla som du nÀmner Àr en vÀrdering. Andra lÀnder har ju betydligt mer hierarki pÄ arbetsplatser och man umgÄs pÄ ett helt annat sÀtt, Sverige ska ju vara ökÀnt för att man inte kan trÀffa nya vÀnner som vuxen.