Med en futuristisk klinik, kroppsscanning och miljontals datapunkter vill svenska Neko Health se till att människor förblir friska. Medan traditionell sjukvård ser på Neko med misstänksamhet står tiotusentals människor i kö för ett besök. ”Det system som råder nu är inte hållbart med tanke på den utveckling som vi ser. Det gör mig motiverad att göra något åt det”, säger medgrundaren Hjalmar Nilsonne.

När den konkava skjutdörren börjar röra på sig står jag där i bara underkläderna. När skjutdörren väl stannat, bakom mig, är jag som omsluten av en cylinder. På väggen framför mig – den yta som dörren just täckt för – blottas mängder av kameror och lampor. Det känns lite som om en uppdaterad version av ai-systemet Hal från 2001 – ett rymdäventyr studerar mig i detalj.

Iakttagelsen är kanske inte helt ofunnen. Efter att en sval men robotartad röst bett mig blunda (eftersom lamporna är så starka att de värmer huden) tas på mindre än en minut tusentals bilder. De sys sedan ihop till en 3d-representation av min kropp, samt analyseras av maskininlärningsalgoritmer.

Fakta

Det här är Neko Health

Grundare: Daniel Ek och Hjalmar Nilsonne.

Ort: Stockholm.

Startår: Öppnade första kliniken 2023.

Anställda: 68, varav 23 i det medicinska teamet.

Riskkapital totalt: Över 1 miljard kronor.

Fasaden till den lokal där kroppsavläsaren är belägen, mitt i centrala Stockholm, är anspråkslös. Ambitionerna för kliniken som säljer dessa tester desto högre. Neko Health vill erbjuda framtidens sjukvård redan idag.

– Din läkare vet i princip inte vad som händer med dig och din kropp förrän du blir sjuk. Och när du väl är sjuk så samlas bara information om själva sjukdomen. Det förfarandet kommer aldrig att leda till ett mer preventivt vårdsystem.

Det säger entreprenören Hjalmar Nilsonne, som tillsammans med Daniel Ek, Spotifys vd, grundat Neko.

Ungefär samtidigt som Neko slog upp portarna tidigare i år släppte den profilerade kanadensiske läkaren Peter Attia sin bok Outlive: The Science and Art of longevity. På hans privata kliniker i USA praktiseras vad Attia kallar “medicin 3.0”.

Om humoralpatologin var första generationens medicin - den sedan mitten av 1800-talet förkastade läran om “kroppens safter” – så ersattes den av ett mänsklighetens största genombrott: bakterieteorin. Den banade väg för epidemiologi och immunologi, antibiotika och vaccin. För det Peter Attia kallar ”medicin 2.0”.

Den långsamma döden

Vi blev så bra på att ta itu med infektionssjukdomar och trauman – “den snabba döden” enligt Attia – att den genomsnittliga livslängden på ett drygt århundrade mer än dubblerades. Från under 40 år till över 80 år. Vi blev så framgångsrika att den snabba döden, som tidigare utgjorde det största hotet mot individens hälsa, ersattes med den långsamma döden: de kroniska folksjukdomarna. Hjärt- och kärlsjukdom. Cancer. Demens. Diabetes. Mot dem är inte medicin 2.0 effektivt, men både svensk och global sjukvård är fortfarande fast i förra seklet.

Fakta

De kroniska sjukdomarnas pris

I ett välbeställt land som Sverige kommer nio av tio personer att dö av någon av “apokalypsens fyra ryttare”: hjärtsjukdom, cancer, demens eller metabol ohälsa mest förknippat med diabetes. De kallas ofta för ålderssjukdomar eftersom den största riskfaktorn för att drabbas av dem är hög ålder. Generellt kan man säga att risken för att dö dubblas vart åttonde år. Risken för en tioåring att dö är en på 10 000 medan risken för en 65-åring att dö är ungefär 1 på 100.

Likväl blir allt fler allt äldre samtidigt som födslotalen i höginkomstländer minskar. Befolkningspyramiden inverteras så sakteliga.

I Sverige har över hälften i åldersgruppen 65–74 år minst två kroniska sjukdomar, och bland personer över 85 år är andelen drygt 80 procent. År 2000 fanns det 1,19 miljoner svenskar i åldersgruppen 65-74 år, en siffra som förväntas stiga till 1,89 miljoner 2040. Enligt en rapport från EU-kommissionen utgör kroniska sjukdomar den tyngsta sjukdomsbördan i Europa och står för 86 procent av Europas dödsfall.

Kostnaderna för hälso- och sjukvården uppgick 2019 till 549 miljarder kronor. Sedan 2016 har kostnaderna ökat med drygt 28,9 miljarder kronor (5,6 procent) i 2019 års prisnivå. En stor del av sjukvården riktas till multisjuka: personer med minst två kroniska sjukdomar står exempelvis för 50 procent av de samlade sjukvårdskostnaderna och drygt hälften av alla läkarbesök på akutmottagningar.

Enligt den nationella life science-strategin – framtagen av den förra regeringen – bör Sverige öka fokus på hälsa och prevention. Med ”såväl förebyggande insatser för att förhindra uppkomst av ohälsa och fullt utvecklad sjukdom som insatser för att förhindra återfall. Genom att utveckla förmågan till tidig diagnostik skapas bättre förutsättningar för tidig behandling, prevention och egenvård”.

Medicin 3.0 är förebyggande och individbaserad vård. Den handlar om att med moderna metoder samla in data och göra en riskprognos för framtida sjukdom långt före några syn- eller kännbara symtom uppstår. Det mest effektiva sättet att bekämpa kroniska sjukdomar är att skjuta dem på framtiden så långt det är möjligt. En beskrivning som stämmer väl in på Neko.

– Det som driver mig är kombinationen av att ha ett enormt stort samhällsproblem att lösa, som vi bara måste lösa, och det mest spännande teknikskiftet under vår generation med ai och data, säger Hjalmar Nilsonne.

Undersöker kärlstelhet

Kroppsavläsaren letar primärt efter hudfläckar. Innan jag klev in i cylindern hade läkaren (som efter att alla tester är genomförda diskuterar resultaten med mig) synat min kropp och noterat att han inte kunde se en enda fläck, vilket tydligen är ovanligt. Men Nekos kameror och ai-system identifierade hundratals, även om ingen av dem ansågs vara suspekt.

Delar av undersökningen blir underlag till ett antal kliniska studier, som när jag i ett senare skede får ligga på en brits där Neko med hjälp av laser- och radarsensorer mäter pulsvågshastighet för att få en bild av hur stela mina artärer är.

Vi tror att det är en av de bästa prediktorerna för risk för hjärtattack

Hjalmar Nilsonne

– Ju högre pulsvågshastighet, desto stelare kärl har du. Vi tror att det är en av de bästa prediktorerna för risk för hjärtattack. Med hög pulsvågshastighet är det många, många gånger mer sannolikt att få en stroke, även om du inte har några symtom i övrigt och det är därför vi inkluderar detta i vår kliniska studie, säger Hjalmar Nilsonne.

(En parentes kanske kan vara på sin plats här: min undersökning och intervjun med Hjalmar Nilsonne ägde rum vid två separata tillfällen.)

Så långt rör detta det makrovaskulära kärlsystemet, men när jag ligger på britsen mäts också den del av det cirkulatoriska systemet som kallas mikrocirkulation, blodflödet i kroppens minsta kärl. Om det är försämrat, med minskad tillgänglig mängd syre, kan cellerna få bekymmer med att ta upp näring och hantera avfallsprodukter. Förändringar i mikrocirkulationen kan vara ett tidigt tecken på härtsjukdom eller diabetes.

Mäter vävnaders förmåga att ta upp syre. Nicklas Thegerström

– Till detta har vi ett eget system som är en del av våra kliniska studier där vi scannar över- och underarmen, som på optisk väg mäter vävnaders förmåga att ta upp syre. Ska man vara krass är det mest som en glorifierad Apple Watch där vi projicerar åtta olika våglängder. Det vi ser är om det någonstans i vävnaden finns för mycket syre. I det här fallet betyder mycket syre inte något bra, utan det säger oss att vävnaden inte lyckas absorbera det, säger Hjalmar Nilsonne.

Utöver detta undersöker Neko greppstyrka, ögontryck och blodtryck. Ett blodprov kompletterar undersökningen. Här är det traditionella markörer som synas: röda och vita blodkroppar, snabbsänka, kolesterol och HbA1c (långtidssockret).

Det är uppenbart att Neko anammat en futuristisk design till sin klinik. Och det låter imponerande när företaget uppger att de använder fler än 70 sensorer för att ”samla in 50 miljoner datapunkter och 15 GB hälsodata på några minuter”.

”Får inte kosta för mycket”

Men det här är inte Executive Health, det Stockholms-baserade hälsobolaget som säljer en ”premiumscreening” för 57 000 kronor. Nekos undersökning kostar 2 000 kronor.

För Neko är det en medveten strategi. Om förebyggande hälsovård är polstjärnan så är snabbhet, enkelhet och låga kostnader navigationsinstrumenten på vägen dit. Åtminstone om man ska nå den stora grupp patienter som inte är förmögna.

– Det får inte kosta för mycket pengar. Det får inte vara farligt. Att använda röntgen för ofta är inte hälsosamt. Det får inte vara några jättedyra komponenter. Och det får inte ta för mycket tid. Då kommer vårdpersonalen säga att det här kanske är jättebra, men att det är alldeles för tidskrävande. Vårt mål är att kunna samla in all hälsodata om en individ på under en minut, men där är vi inte riktigt än.

Victor Zexi He, biomedicinare, och läkaren Ferlin Fitz-Jim talar med Hjalmar Nilsonne. Enligt Neko står läkaren hela tiden i centrum, men ny teknik ska ge läkaren ett bättre underlag att göra bedömningar. Nicklas Thegerström

Den traditionella skolmedicinen har mött Nekos etablering med skepsis. Och Thomas Lindén, avdelningschef för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen, sa till Läkartidningen i våras att ”det är ett problem redan i dag att människor går privat och helt utan symtom eller indikation får helkroppsskanning, tar olika blodprover eller gör genetiska analyser”.

– Sedan får de tillbaka information som varken de själva eller bolaget vet vad de ska göra med. Och då hänvisas de till hälso- och sjukvården som får utreda en massa saker i onödan – ofta till en stor kostnad och undanträngning som nästan aldrig bidrar med någon hälsovinst alls för den individen.

Uttalandet tycks stå i kontrast till Sveriges nationella life science-strategi som slår fast att ”Sverige bör öka fokus på hälsa och prevention, såväl förebyggande insatser för att förhindra uppkomst av ohälsa och fullt utvecklad sjukdom som insatser för att förhindra återfall…genom att utveckla förmågan till tidig diagnostik skapas bättre förutsättningar för tidig behandling, prevention och egenvård”.

Har egen vårdcentral

Neko å sin sida verkar ha förutsett kritiken. I ett annat hörn av Stockholm driver de vårdcentralen Atrium som, till skillnad från scanningskliniken, inte känns det minsta science fiction.

– Hälften av all hjärtkärlsjukdom i Sverige är odiagnosticerad. Det är den största sjukdomsgruppen. Ändå gör vi ingenting utan låter bara folk bli sjuka. Det beror inte på svenska läkare utan på att vårdsystemet är så belastat. Då blir uppfattningen lätt att vi kommer och säger, ”varsågoda, här kommer mer jobb till er”.

– Tack vare vår egen vårdcentral har vi läkare och vanliga patienter och vi startade den just för att vi behöver leva i samma värld som läkarna i det allmänna vårdsystemet. För att förstå hur vi kan göra deras liv lättare. Målet är att komma till en punkt där de säger, “gud, vad skönt att Neko finns”, säger Hjalmar Nilsonne.

När Daniel Ek och Hjalmar Nilsonne sonderade terrängen inför etableringen av Neko fick de höra att affärsidén var ”idiotisk” och ”dödsdömd”. Ingen skulle bry sig.

FAKTA

Satsar även på långlevnadsbolag

Daniel Ek har ett investmentbolag kallat Prima Materia vars uppdrag är att ”använda teknik för att göra framsteg på områden som betyder mest för samhället”. Prima Materia har tidigare investerat i Neko Health och tyska försvarsbolaget Helsing.

I augusti 2023 blev det klart att Prima Materia även investerar i schweiziska startupbolaget Epiterna. Bolagets mål är att med ny teknik snabbare kunna utvärdera om ett redan beprövat läkemedel skulle kunna vara effektivt inte bara mot en speciell sjukdom, utan mot själva åldrandeprocessen.

”Att se på åldrande som själva roten till sjukdom och fysiskt förfall, snarare än att behandla specifika åldersrelaterade sjukdomar, kommer att göra större skillnad för mänsklig hälsa och livslängd”, skriver Epiternas vd, Alejandro Ocampo, på företagets webbplats.

Prima materia är ett begrepp taget från alkemin och syftar på ett grundläggande, obligatoriskt, material alkemisterna skulle använda för att skapa ”de vises sten” eller ”livselixiret", vars ett av många löften ju var att ge oss evigt liv.

Sedan starten i våras har kliniken varit konstant fullbokad och över 10 000 personer står i kö för ett besök. Åtta av tio har enligt företaget bokat en ny tid efter första besöket. Sporrade av detta tog Neko i juli in hisnande 707 miljoner kronor från bland andra Skype-miljardären Niklas Zennströms Atomico.

Hjalmar Nilsonne på britsen där en del av undersökningen äger rum. Nicklas Thegerström

– Innan vi lanserade sa man till oss att det inte finns några pengar att tjäna på prevention. Men det är ju faktiskt en del som bryr sig om det här. Jag tror att mindsetet hos många håller på att förändras. Man inser kanske att man kommer att leva ganska länge och är man kroniskt sjuk från det att man är 60 kommer de sista 30 åren i livet inte vara speciellt roliga, säger Hjalmar Nilsonne.

Nu ska fler kliniker etableras runt om i Europa. Parallellt med detta används den data Neko samlar in (förutsatt att patienten går med på det) som sagt till ett antal olika studier. Därtill kan det mycket väl vara så att Neko adderar till utbudet undan för undan. En sak Hjalmar Nilsonne visat intresse för är prover där patientens biologiska ålder bedöms. Sådana tester har gett goda resultat på gruppnivå men anses än så länge inte särskilt tillförlitliga för enskilda individer.

Hjalmar Nilsonne konstaterar att Neko bara är i början av sin resa. Dörren till medicin 3.0 står än så länge bara på glänt.

— Hur vi och våra nära och kära mår är kanske det viktigaste som finns i livet. Det system som råder nu är inte hållbart med tanke på den utveckling som vi ser. Det gör mig motiverad att göra något åt det.

Och hur det gick med mitt eget test? Jo, jag klarade besiktningen nästan helt utan anmärkning. Det kan jag leva på till nästa år – när det är dags för en ny undersökning