fjÀrrinlÀgg frÄn: https://feddit.nu/post/366927
Med en futuristisk klinik, kroppsscanning och miljontals datapunkter vill svenska Neko Health se till att mĂ€nniskor förblir friska. Medan traditionell sjukvĂ„rd ser pĂ„ Neko med misstĂ€nksamhet stĂ„r tiotusentals mĂ€nniskor i kö för ett besök. âDet system som rĂ„der nu Ă€r inte hĂ„llbart med tanke pĂ„ den utveckling som vi ser. Det gör mig motiverad att göra nĂ„got Ă„t detâ, sĂ€ger medgrundaren Hjalmar Nilsonne.
NĂ€r den konkava skjutdörren börjar röra pĂ„ sig stĂ„r jag dĂ€r i bara underklĂ€derna. NĂ€r skjutdörren vĂ€l stannat, bakom mig, Ă€r jag som omsluten av en cylinder. PĂ„ vĂ€ggen framför mig â den yta som dörren just tĂ€ckt för â blottas mĂ€ngder av kameror och lampor. Det kĂ€nns lite som om en uppdaterad version av ai-systemet Hal frĂ„n 2001 â ett rymdĂ€ventyr studerar mig i detalj.
Iakttagelsen Àr kanske inte helt ofunnen. Efter att en sval men robotartad röst bett mig blunda (eftersom lamporna Àr sÄ starka att de vÀrmer huden) tas pÄ mindre Àn en minut tusentals bilder. De sys sedan ihop till en 3d-representation av min kropp, samt analyseras av maskininlÀrningsalgoritmer.
Fakta
Det hÀr Àr Neko Health
Grundare: Daniel Ek och Hjalmar Nilsonne.
Ort: Stockholm.
StartĂ„r: Ăppnade första kliniken 2023.
AnstÀllda: 68, varav 23 i det medicinska teamet.
Riskkapital totalt: Ăver 1 miljard kronor.
Fasaden till den lokal dÀr kroppsavlÀsaren Àr belÀgen, mitt i centrala Stockholm, Àr ansprÄkslös. Ambitionerna för kliniken som sÀljer dessa tester desto högre. Neko Health vill erbjuda framtidens sjukvÄrd redan idag.
â Din lĂ€kare vet i princip inte vad som hĂ€nder med dig och din kropp förrĂ€n du blir sjuk. Och nĂ€r du vĂ€l Ă€r sjuk sĂ„ samlas bara information om sjĂ€lva sjukdomen. Det förfarandet kommer aldrig att leda till ett mer preventivt vĂ„rdsystem.
Det sÀger entreprenören Hjalmar Nilsonne, som tillsammans med Daniel Ek, Spotifys vd, grundat Neko.
UngefĂ€r samtidigt som Neko slog upp portarna tidigare i Ă„r slĂ€ppte den profilerade kanadensiske lĂ€karen Peter Attia sin bok Outlive: The Science and Art of longevity. PĂ„ hans privata kliniker i USA praktiseras vad Attia kallar âmedicin 3.0â.
Om humoralpatologin var första generationens medicin - den sedan mitten av 1800-talet förkastade lĂ€ran om âkroppens safterâ â sĂ„ ersattes den av ett mĂ€nsklighetens största genombrott: bakterieteorin. Den banade vĂ€g för epidemiologi och immunologi, antibiotika och vaccin. För det Peter Attia kallar âmedicin 2.0â.
Den lÄngsamma döden
Vi blev sĂ„ bra pĂ„ att ta itu med infektionssjukdomar och trauman â âden snabba dödenâ enligt Attia â att den genomsnittliga livslĂ€ngden pĂ„ ett drygt Ă„rhundrade mer Ă€n dubblerades. FrĂ„n under 40 Ă„r till över 80 Ă„r. Vi blev sĂ„ framgĂ„ngsrika att den snabba döden, som tidigare utgjorde det största hotet mot individens hĂ€lsa, ersattes med den lĂ„ngsamma döden: de kroniska folksjukdomarna. HjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdom. Cancer. Demens. Diabetes. Mot dem Ă€r inte medicin 2.0 effektivt, men bĂ„de svensk och global sjukvĂ„rd Ă€r fortfarande fast i förra seklet.
Fakta
De kroniska sjukdomarnas pris
I ett vĂ€lbestĂ€llt land som Sverige kommer nio av tio personer att dö av nĂ„gon av âapokalypsens fyra ryttareâ: hjĂ€rtsjukdom, cancer, demens eller metabol ohĂ€lsa mest förknippat med diabetes. De kallas ofta för Ă„lderssjukdomar eftersom den största riskfaktorn för att drabbas av dem Ă€r hög Ă„lder. Generellt kan man sĂ€ga att risken för att dö dubblas vart Ă„ttonde Ă„r. Risken för en tioĂ„ring att dö Ă€r en pĂ„ 10 000 medan risken för en 65-Ă„ring att dö Ă€r ungefĂ€r 1 pĂ„ 100.
LikvÀl blir allt fler allt Àldre samtidigt som födslotalen i höginkomstlÀnder minskar. Befolkningspyramiden inverteras sÄ sakteliga.
I Sverige har över hĂ€lften i Ă„ldersgruppen 65â74 Ă„r minst tvĂ„ kroniska sjukdomar, och bland personer över 85 Ă„r Ă€r andelen drygt 80 procent. Ă r 2000 fanns det 1,19 miljoner svenskar i Ă„ldersgruppen 65-74 Ă„r, en siffra som förvĂ€ntas stiga till 1,89 miljoner 2040. Enligt en rapport frĂ„n EU-kommissionen utgör kroniska sjukdomar den tyngsta sjukdomsbördan i Europa och stĂ„r för 86 procent av Europas dödsfall.
Kostnaderna för hÀlso- och sjukvÄrden uppgick 2019 till 549 miljarder kronor. Sedan 2016 har kostnaderna ökat med drygt 28,9 miljarder kronor (5,6 procent) i 2019 Ärs prisnivÄ. En stor del av sjukvÄrden riktas till multisjuka: personer med minst tvÄ kroniska sjukdomar stÄr exempelvis för 50 procent av de samlade sjukvÄrdskostnaderna och drygt hÀlften av alla lÀkarbesök pÄ akutmottagningar.
Enligt den nationella life science-strategin â framtagen av den förra regeringen â bör Sverige öka fokus pĂ„ hĂ€lsa och prevention. Med âsĂ„vĂ€l förebyggande insatser för att förhindra uppkomst av ohĂ€lsa och fullt utvecklad sjukdom som insatser för att förhindra Ă„terfall. Genom att utveckla förmĂ„gan till tidig diagnostik skapas bĂ€ttre förutsĂ€ttningar för tidig behandling, prevention och egenvĂ„rdâ.
Medicin 3.0 Àr förebyggande och individbaserad vÄrd. Den handlar om att med moderna metoder samla in data och göra en riskprognos för framtida sjukdom lÄngt före nÄgra syn- eller kÀnnbara symtom uppstÄr. Det mest effektiva sÀttet att bekÀmpa kroniska sjukdomar Àr att skjuta dem pÄ framtiden sÄ lÄngt det Àr möjligt. En beskrivning som stÀmmer vÀl in pÄ Neko.
â Det som driver mig Ă€r kombinationen av att ha ett enormt stort samhĂ€llsproblem att lösa, som vi bara mĂ„ste lösa, och det mest spĂ€nnande teknikskiftet under vĂ„r generation med ai och data, sĂ€ger Hjalmar Nilsonne.
Undersöker kÀrlstelhet
KroppsavlÀsaren letar primÀrt efter hudflÀckar. Innan jag klev in i cylindern hade lÀkaren (som efter att alla tester Àr genomförda diskuterar resultaten med mig) synat min kropp och noterat att han inte kunde se en enda flÀck, vilket tydligen Àr ovanligt. Men Nekos kameror och ai-system identifierade hundratals, Àven om ingen av dem ansÄgs vara suspekt.
Delar av undersökningen blir underlag till ett antal kliniska studier, som nÀr jag i ett senare skede fÄr ligga pÄ en brits dÀr Neko med hjÀlp av laser- och radarsensorer mÀter pulsvÄgshastighet för att fÄ en bild av hur stela mina artÀrer Àr.
Vi tror att det Àr en av de bÀsta prediktorerna för risk för hjÀrtattack
Hjalmar Nilsonne
â Ju högre pulsvĂ„gshastighet, desto stelare kĂ€rl har du. Vi tror att det Ă€r en av de bĂ€sta prediktorerna för risk för hjĂ€rtattack. Med hög pulsvĂ„gshastighet Ă€r det mĂ„nga, mĂ„nga gĂ„nger mer sannolikt att fĂ„ en stroke, Ă€ven om du inte har nĂ„gra symtom i övrigt och det Ă€r dĂ€rför vi inkluderar detta i vĂ„r kliniska studie, sĂ€ger Hjalmar Nilsonne.
(En parentes kanske kan vara pÄ sin plats hÀr: min undersökning och intervjun med Hjalmar Nilsonne Àgde rum vid tvÄ separata tillfÀllen.)
SÄ lÄngt rör detta det makrovaskulÀra kÀrlsystemet, men nÀr jag ligger pÄ britsen mÀts ocksÄ den del av det cirkulatoriska systemet som kallas mikrocirkulation, blodflödet i kroppens minsta kÀrl. Om det Àr försÀmrat, med minskad tillgÀnglig mÀngd syre, kan cellerna fÄ bekymmer med att ta upp nÀring och hantera avfallsprodukter. FörÀndringar i mikrocirkulationen kan vara ett tidigt tecken pÄ hÀrtsjukdom eller diabetes.
MĂ€ter vĂ€vnaders förmĂ„ga att ta upp syre. Nicklas Thegerströmâ Till detta har vi ett eget system som Ă€r en del av vĂ„ra kliniska studier dĂ€r vi scannar över- och underarmen, som pĂ„ optisk vĂ€g mĂ€ter vĂ€vnaders förmĂ„ga att ta upp syre. Ska man vara krass Ă€r det mest som en glorifierad Apple Watch dĂ€r vi projicerar Ă„tta olika vĂ„glĂ€ngder. Det vi ser Ă€r om det nĂ„gonstans i vĂ€vnaden finns för mycket syre. I det hĂ€r fallet betyder mycket syre inte nĂ„got bra, utan det sĂ€ger oss att vĂ€vnaden inte lyckas absorbera det, sĂ€ger Hjalmar Nilsonne.
Utöver detta undersöker Neko greppstyrka, ögontryck och blodtryck. Ett blodprov kompletterar undersökningen. HÀr Àr det traditionella markörer som synas: röda och vita blodkroppar, snabbsÀnka, kolesterol och HbA1c (lÄngtidssockret).
Det Ă€r uppenbart att Neko anammat en futuristisk design till sin klinik. Och det lĂ„ter imponerande nĂ€r företaget uppger att de anvĂ€nder fler Ă€n 70 sensorer för att âsamla in 50 miljoner datapunkter och 15 GB hĂ€lsodata pĂ„ nĂ„gra minuterâ.
âFĂ„r inte kosta för mycketâ
Men det hĂ€r Ă€r inte Executive Health, det Stockholms-baserade hĂ€lsobolaget som sĂ€ljer en âpremiumscreeningâ för 57 000 kronor. Nekos undersökning kostar 2 000 kronor.
För Neko Àr det en medveten strategi. Om förebyggande hÀlsovÄrd Àr polstjÀrnan sÄ Àr snabbhet, enkelhet och lÄga kostnader navigationsinstrumenten pÄ vÀgen dit. à tminstone om man ska nÄ den stora grupp patienter som inte Àr förmögna.
â Det fĂ„r inte kosta för mycket pengar. Det fĂ„r inte vara farligt. Att anvĂ€nda röntgen för ofta Ă€r inte hĂ€lsosamt. Det fĂ„r inte vara nĂ„gra jĂ€ttedyra komponenter. Och det fĂ„r inte ta för mycket tid. DĂ„ kommer vĂ„rdpersonalen sĂ€ga att det hĂ€r kanske Ă€r jĂ€ttebra, men att det Ă€r alldeles för tidskrĂ€vande. VĂ„rt mĂ„l Ă€r att kunna samla in all hĂ€lsodata om en individ pĂ„ under en minut, men dĂ€r Ă€r vi inte riktigt Ă€n.
Victor Zexi He, biomedicinare, och lĂ€karen Ferlin Fitz-Jim talar med Hjalmar Nilsonne. Enligt Neko stĂ„r lĂ€karen hela tiden i centrum, men ny teknik ska ge lĂ€karen ett bĂ€ttre underlag att göra bedömningar. Nicklas ThegerströmDen traditionella skolmedicinen har mött Nekos etablering med skepsis. Och Thomas LindĂ©n, avdelningschef för kunskapsstyrning för hĂ€lso- och sjukvĂ„rden pĂ„ Socialstyrelsen, sa till LĂ€kartidningen i vĂ„ras att âdet Ă€r ett problem redan i dag att mĂ€nniskor gĂ„r privat och helt utan symtom eller indikation fĂ„r helkroppsskanning, tar olika blodprover eller gör genetiska analyserâ.
â Sedan fĂ„r de tillbaka information som varken de sjĂ€lva eller bolaget vet vad de ska göra med. Och dĂ„ hĂ€nvisas de till hĂ€lso- och sjukvĂ„rden som fĂ„r utreda en massa saker i onödan â ofta till en stor kostnad och undantrĂ€ngning som nĂ€stan aldrig bidrar med nĂ„gon hĂ€lsovinst alls för den individen.
Uttalandet tycks stĂ„ i kontrast till Sveriges nationella life science-strategi som slĂ„r fast att âSverige bör öka fokus pĂ„ hĂ€lsa och prevention, sĂ„vĂ€l förebyggande insatser för att förhindra uppkomst av ohĂ€lsa och fullt utvecklad sjukdom som insatser för att förhindra Ă„terfallâŠgenom att utveckla förmĂ„gan till tidig diagnostik skapas bĂ€ttre förutsĂ€ttningar för tidig behandling, prevention och egenvĂ„rdâ.
Har egen vÄrdcentral
Neko Ä sin sida verkar ha förutsett kritiken. I ett annat hörn av Stockholm driver de vÄrdcentralen Atrium som, till skillnad frÄn scanningskliniken, inte kÀnns det minsta science fiction.
â HĂ€lften av all hjĂ€rtkĂ€rlsjukdom i Sverige Ă€r odiagnosticerad. Det Ă€r den största sjukdomsgruppen. ĂndĂ„ gör vi ingenting utan lĂ„ter bara folk bli sjuka. Det beror inte pĂ„ svenska lĂ€kare utan pĂ„ att vĂ„rdsystemet Ă€r sĂ„ belastat. DĂ„ blir uppfattningen lĂ€tt att vi kommer och sĂ€ger, âvarsĂ„goda, hĂ€r kommer mer jobb till erâ.
â Tack vare vĂ„r egen vĂ„rdcentral har vi lĂ€kare och vanliga patienter och vi startade den just för att vi behöver leva i samma vĂ€rld som lĂ€karna i det allmĂ€nna vĂ„rdsystemet. För att förstĂ„ hur vi kan göra deras liv lĂ€ttare. MĂ„let Ă€r att komma till en punkt dĂ€r de sĂ€ger, âgud, vad skönt att Neko finnsâ, sĂ€ger Hjalmar Nilsonne.
NĂ€r Daniel Ek och Hjalmar Nilsonne sonderade terrĂ€ngen inför etableringen av Neko fick de höra att affĂ€rsidĂ©n var âidiotiskâ och âdödsdömdâ. Ingen skulle bry sig.
FAKTA
Satsar Àven pÄ lÄnglevnadsbolag
Daniel Ek har ett investmentbolag kallat Prima Materia vars uppdrag Ă€r att âanvĂ€nda teknik för att göra framsteg pĂ„ omrĂ„den som betyder mest för samhĂ€lletâ. Prima Materia har tidigare investerat i Neko Health och tyska försvarsbolaget Helsing.
I augusti 2023 blev det klart att Prima Materia Àven investerar i schweiziska startupbolaget Epiterna. Bolagets mÄl Àr att med ny teknik snabbare kunna utvÀrdera om ett redan beprövat lÀkemedel skulle kunna vara effektivt inte bara mot en speciell sjukdom, utan mot sjÀlva Äldrandeprocessen.
âAtt se pĂ„ Ă„ldrande som sjĂ€lva roten till sjukdom och fysiskt förfall, snarare Ă€n att behandla specifika Ă„ldersrelaterade sjukdomar, kommer att göra större skillnad för mĂ€nsklig hĂ€lsa och livslĂ€ngdâ, skriver Epiternas vd, Alejandro Ocampo, pĂ„ företagets webbplats.
Prima materia Ă€r ett begrepp taget frĂ„n alkemin och syftar pĂ„ ett grundlĂ€ggande, obligatoriskt, material alkemisterna skulle anvĂ€nda för att skapa âde vises stenâ eller âlivselixiret", vars ett av mĂ„nga löften ju var att ge oss evigt liv.
Sedan starten i vÄras har kliniken varit konstant fullbokad och över 10 000 personer stÄr i kö för ett besök. à tta av tio har enligt företaget bokat en ny tid efter första besöket. Sporrade av detta tog Neko i juli in hisnande 707 miljoner kronor frÄn bland andra Skype-miljardÀren Niklas Zennströms Atomico.
Hjalmar Nilsonne pĂ„ britsen dĂ€r en del av undersökningen Ă€ger rum. Nicklas Thegerströmâ Innan vi lanserade sa man till oss att det inte finns nĂ„gra pengar att tjĂ€na pĂ„ prevention. Men det Ă€r ju faktiskt en del som bryr sig om det hĂ€r. Jag tror att mindsetet hos mĂ„nga hĂ„ller pĂ„ att förĂ€ndras. Man inser kanske att man kommer att leva ganska lĂ€nge och Ă€r man kroniskt sjuk frĂ„n det att man Ă€r 60 kommer de sista 30 Ă„ren i livet inte vara speciellt roliga, sĂ€ger Hjalmar Nilsonne.
Nu ska fler kliniker etableras runt om i Europa. Parallellt med detta anvÀnds den data Neko samlar in (förutsatt att patienten gÄr med pÄ det) som sagt till ett antal olika studier. DÀrtill kan det mycket vÀl vara sÄ att Neko adderar till utbudet undan för undan. En sak Hjalmar Nilsonne visat intresse för Àr prover dÀr patientens biologiska Älder bedöms. SÄdana tester har gett goda resultat pÄ gruppnivÄ men anses Àn sÄ lÀnge inte sÀrskilt tillförlitliga för enskilda individer.
Hjalmar Nilsonne konstaterar att Neko bara Àr i början av sin resa. Dörren till medicin 3.0 stÄr Àn sÄ lÀnge bara pÄ glÀnt.
â Hur vi och vĂ„ra nĂ€ra och kĂ€ra mĂ„r Ă€r kanske det viktigaste som finns i livet. Det system som rĂ„der nu Ă€r inte hĂ„llbart med tanke pĂ„ den utveckling som vi ser. Det gör mig motiverad att göra nĂ„got Ă„t det.
Och hur det gick med mitt eget test? Jo, jag klarade besiktningen nĂ€stan helt utan anmĂ€rkning. Det kan jag leva pĂ„ till nĂ€sta Ă„r â nĂ€r det Ă€r dags för en ny undersökning
